8/11: Intervju

Min första kommentar! Yay! Tack Elin! ;D

För att besvara din fråga: Ja jag har precis vait på intervju, för tre dagar sen. Det var trevligt, AFS-människan (som kom hem till oss! Värsta servicen!) var en gammal bekant till pappa så de kunde prata om "gamla tider" också, haha!
AFS-människan pratade med hela familjen om lite praktiska saker, blivande värdfamilj etc. Sedan så pratade han med mig i enrum om ungefär samma saker igen för att kolla att jag var med på det, typ. Och han varnade mig för att svenska tjejer hade "dåligt rykte" och kunde få "skamliga förslag" av amerikanska pojkar. Det var ju lite... awkward. Jag tror att det är en standardgrej som de måste säga till tjejer som ska iväg.
Eftersom AFS inte verkar ha distrikt/delstats/regions-val så fick jag önska område där jag vill hamna (jag önskade västkusten!) och så fick jag önska lite andra saker som värdsyskon och sånt (jag önskade syskon i min ålder!). Pappa föreslog att det skulle vara bra med en familj med konakter på universitet eller universitets studenter eftersom jag vill plugga i USA efter gymnasiet. Vi får väl se hur det blir.
Dagen efter intervjun tog jag min första Hepatit B spruta. Nästa ska jag ta om en månad (på min födelsedag, haha!) och den tredje ett halvår efter det. Hepatit B verkar vara det enda vaccinationskravet USA har, i alla fall på svenskar.
Om lite mindre än ett par veckor ska jag till läkaren och fylla i Health Care papprena. Imorrn ska jag till min klassföreståndare och fylla i betygspapprena. Min kompis håller på just nu att fylla i ett par papper åt mig och vilken dag som helst så kommer papprena på posten som min gudmor fyllt i åt mig. Alla papper som folk ska fylla i åt mig har spridits, och är nu på väg tillbaka. I helgen ska jag tvinga mina föräldrar att börja fylla i sina papper, och jag ska börja med mina och bildkollaget. Den 27:e som senast ska allt vara hos AFS. Och jag som trott att det var i mars! PANIIIIK!
Jag börjar redan få de här "men shit vad är det jag håller på med?!" känslorna som utbytare brukar få. Hoppas de gått över tills i sommar... Egentligen är jag ju otroligt glad över att få chansen att göra det här, men jag är lite nervös ändå! Jag är ju inte världens mest utåtriktade person så jag kan tänka mig att det kan ta ett tag innan jag får riktigt bra kompisar som man umågs med, om jag inte får värdsyskon förstås men det är ju inget man kan räkna med.

Huggles!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback